jajajajajajajajjajajaj (jejejejejej)

Jag vill inte att pappa ska komma hem för det är så skööönt att vara ensam hemma. Det är så skönt att kunna äta frukost till klockan halv två att lyssna på vilken musik man vill, kolla vilka teveprogram man vill sova hur länge man vill, äta vilken tid man vill och precis vad man vill. Men idag kommer han alltså hem. Och jag måste städa, tvätta, vattna blommor, åka hem till mamma och göra allt en gång till där. PALLANTE.

och om det är sånt här bazzzväder på emmaboda vet jag inte vad jag gör :(:(:(
men ikväll ska jag träffa vivven å DE E SKOY

u bring the sun out

På landet går tiden långsamt. Det är skönt att komma ut och bort men man tröttnar rätt fort. Eller så kanske jag helt enkelt inte är här tillräckligt länge för att låta mig varva ner. Det har i alla fall hunnits med både lite klädinköp (hehehehe) morgondopp, ost, marknad, cykeltur och bok. (seriöst den där osten är typ det bästa). Men imorgon åker jag hem i alla fall. Skaju på Kent förtusan. Och sen är jag ensam hemma hos pappsen några dagar = fett skööönt. Ska sova. Ska sätta på den enorma och högljudda klimatanläggningen så det blir svalt, stoppa in öronproppar och sova uuuuuuut. Här på landet vaknar man antingen av getingar (dödade tre imorse innan jag gav upp och gick och åt frukost) eller av mats och mamma som gastar. Inte ilsket eller så, bara högt, för dom är DÖVA. hehe okej jag har lite damp. Trodde det skulle vara fantastiskt mysigt att umgås med la familia efter luffen men jag vill bara ha lite privacy i guess. Vilket jag får i helgen så jag ska sluta klaga. Och på lördag ska jag ju gå ut med Moa också, spännandeeeeeee! Nämen nu har jag skrivit ett alldeles för långt inlägg som ingen orkar läsa. så puss å hej!

fasen... e lite sugen på omegle :: :: :: (ni vet gubbzen)

läxa till emmaboda, aight baby?

Andreas Grega:

Ååååhh, Yeeeaaahhh

Jag gick i ett kvarter idag,
som en gång var min hela värld ja,
allting var ju enklare då,
men ingenting kan bli vad det var, neheeeej

Timbuktu;

Man säger tiden är förbi, snart är det för sent,
livet det går fort och det är svårt att hinna med,
men vi kanske kommer ses en juldag i lund
kanske ölen kommer ta oss på det djupa en stund
kanske fortfarande kommer försvinna i din blick
drömma om den framtid som vi aldrig fick
och vi kanske skriker ut musiken
och trots alla strapatserna i livet kommer vi fram till att vi trivs med
Hur poletten föll om vi kanske lämnar spår hem parallellt genom snön
som ändå blåser bort efter ett halvt andetag
och du säger det var uppenbart
att det aldrig var du och jag
så förlåt om jag bara säger tjena när vi syns
slipper kännas vid svidande förr i tider
kanske var vår historia en fjäril på nål
vacker att titta på men vingar som inte slår

Andreas Grega:

Jag gick i ett kvarter idag
som en gång var min hela värld, ja
Allting var ju enklare då
Men ingenting kan bli vad det var, neehej

Promoe

Igår gick jag på mammas gata
Vissa dagar så kan jag sakna
Tryggheten från gamla dagar
men det finns inget som kan få dom tillbaka
Igår gick jag på mammas gata
Vissa dagar så kan jag sakna
Tryggheten från gamla dagar men det finns inget som kan få dom tillbaka
Ibland vill jag återvända
Men det finns ett litet dilemma
Det känns som skorna börjar klämma
Och jag får växtvärk jag måste lämna
Hey Hey
Staden känns för liten
Du och jag börja om det känns för tidigt
Eller för sent hur den än blir de,
kommer alltid vara en del av mitt liv ye

Andreas Grega:

Jag gick i ett kvarter idag
som en gång var min hela värld Ja
Allting var ju enklare då ååhåå
Men ingenting kan bli var det var, neehej

Supreme:

Man är tillbaka på mammas gata
Bland fotbollsmålen, ungdomsgården
Ungdomsåren det är då det slår en
Hur vi gick där och väntade vad skulle hända
Tiden kom och gick och man känner sig allt för hemma
Allt för hämmad aldrig bländad av
storstadens ljus dom är alltid tända nu
Har vi flyttat spridits för vinden
födda på nytt och vi slog igen grinden
Ibland på tunn is, okända vatten,
du vet hur jag älskar hur vi rusade igenom natten
I en okänd taxi, i en okänd stad
som magnetism en okänd lag
om att vi måste vidare aldrig klara
Alltid på jakt och det fattas bara
en liten pusselbit och vi springer dit
Du släpper tyglarna men minns alltid vägen hit

Andreas Grega:

Jag gick i ett kvarter idag
som en gång var min hela värld Ja
Allting var ju enklare då, åååhå
Men ingenting kan bli var det var, neehej

van morrison är praaaaaaaaaaa, okey? men är det okey?

Jag e hemma nu från mitt livs äventyr! det har vart underbart. och i can't wait till emmaboda för jag vet att dwet kommer bli fantastiskt !!!!!!!!!!!!!! PUSS borde sova nu assow <3<3<3<3<3

RSS 2.0